(Stötande åsikter om alkohol och alkoholhantering. Om du tycker att den svenska dryckeskulturen bland ungdomar är någonting att bevara, sluta läsa nu. Du har blivit varnad.)


Häromdagen såg jag en gammal kompis till mig i stan. Han stod och pratade med en och annan killkompis och jag nickade artigt till honom när jag gick förbi. Vi brukade vara närmare vänner men på grund av komplikationer så är de banden sedan länge försvunna.
När jag såg honom då var klockan ungefär 19:50. Han kunde både prata korrekt, stå rakt och bete sig som en nykter och välmående människa, precis som jag hade förväntat mig av honom.

Senare på kvällen såg jag samma person, min förlorade vän, med ett halvt dussin tjejer och medföljande killkompisar. Han hade blommor i håret som han antagligen plockat själv, han kunde inte gå rakt och han kunde knappt ställa sig upp för att försöka. Artikulation var en sedan länge bortglömd och den mentala kapaciteten att bete sig som folk likaså. Att han var berusad var det ingen tvekan om saken...
Det som bekymrar mig är att då var klockan 20:10, 20 minuter senare.

Om han inte går på någon ny slags superdrog eller om han inte spontant hade halsat en hel vodkaflaska så tvivlar jag stort på att han ens var berusad nog att känna smaken av det. Han hade antagligen druckit en öl eller två. Inga starköl heller utan ett par vanliga, mesiga mellanöl. Skeptisk som jag är måste jag även tvivla på det faktum att han skulle bli full på så lite.

Men vad, tror ni, skulle få honom att utföra ett sånt här skådespel? Varför skulle han låtsas att vara full och kraftigt berusad bland sina vänner och bekanta istället för att bara bete sig som sig själv?

Min gamle vän, som ni kanske förstår, är utsatt för grupptryck. Ett föråldrat och slitet uttryck, men det har sin mening. Det är populärt, och har allrtid variit populärt, att vara så full så man inte vet vad man själv heter. I alla tider har man supit skallen av sig och spytt ner sina kläder, tafsat på bästa kompisens pojkvän, deckat i en snödriva, slått sina barn och i alla jävla tider så har folk som egentligen inte vill dricka blivit manipulerade in i att tro att det är någonting kul och oskyldigt.

Anledningen till att han just vid detta tillfälle bestämt sig för att ljuga om sitt tillstånd och skådespela sig till ett fylleri har sin rot i grupptrycket. Om man är full är man kul, är man inte full är man inte kul. Jag litar på att ni är intelligenta nog att förstå vad jag skriver om.

Jag kan ju ha fel.
Han kan ha halsat fyra jägermeister under 20 minuter.
Han kanske blir jättepackat på två mellanöl.
Han kanske inte var min vän utan en pervers berusad gengångar-zombie från en annan galax.
Vilket fall som så tycker jag att om man är så lömsk att man låtsas vara full för att bli populär och kunna ha en anledning till att göra dumma saker men ändå ha kontroll över situationen så kan man lika gjärna supa sig full på riktigt och decka på E22:an, ingen tycker om en fake.

                           -Mr. Tinybit
.